Inom bodybuilding förknippas anabola steroider framför allt med tre mål: att bygga muskelmassa, öka styrkan och återhämta sig snabbare mellan träningspassen.
Steroider kan påverka uppbyggnaden av protein i cellerna. Muskelvävnad repareras och växer då snabbare än normalt.
Muskelprotein innehåller kväve. Steroider kan påverka kvävebalansen, så att kroppen lagrar mer kväve än den förlorar. Detta kopplas till ett uppbyggande, anabolt tillstånd.
Hård träning kan höja stresshormonet kortisol, som medverkar till nedbrytning av muskelvävnad. Steroider kan delvis påverka denna effekt.
Steroider kan stimulera bildningen av röda blodkroppar. Ett ökat antal kan dock göra blodet mer trögflytande och öka risken för blodproppar.
Uppbyggnadsfas (bulking)
Under tävlingsuppehållet vill många användare öka muskelmassan och kroppsvikten. Då används ofta substanser med starkt muskeluppbyggande effekt. Möjliga biverkningar är vätskeansamling, stigande blodtryck och belastning på levern.
Deffningsfas (cutting)
Inför en tävling förändras målet: fett ska förbrännas, men muskulaturen bevaras. Användare byter då ofta till andra substanser och kombinerar dem med strikta dieter. En kraftig kalorireduktion kan belasta kroppen ytterligare.
Cykler (cycling)
Många tar steroider under en begränsad tid och gör sedan ett uppehåll. Kroppens egen hormonproduktion behöver dock ofta betydligt längre tid för att återhämta sig än uppehållet varar.
Kombinering (stacking)
Vid så kallad stacking används flera orala och injicerbara steroider samtidigt. Varje ytterligare substans medför egna möjliga biverkningar, vilket gör den totala risken svår att förutse.
Pyramidschema (pyramiding)
I detta mönster ökas mängden gradvis under en cykel och minskas sedan igen mot slutet. Användare tror att detta begränsar biverkningarna. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för detta.